Nocturne in a minor

Tänker att jag ska rycka upp mig, bryta, innan det här går för långt. Hatar det här beroendet. Men älskar det ibland. Att kunna få det bästa av två världar. Äta vad en vill men inte behöva ta konsekvenserna på kroppen. Spyr blod igen. Det var så himla längesen. Krampar i magen också. Smärtan är hanterbar men den blir snart värre. Det har gått långt när du veckohandlar och väljer vad du ska hetsäta med omsorg. Väljer det som är lätt att spy upp. T.ex. skumgodis, inte riktigt min favorit men gör toabesöken kortare. Gräddglass. Sånt som är luftigt och lätt. Börjat dricka mjölk för då blir smaken av spyan mildare. Vill inte vara fast i denna absurda spiral men kan inte undfly faktumet att mitt värde som människa ökar ju tydligare mina benknotor känns och syns under huden. Blir sorgsen när jag tänker på all tid jag lagt ner på att få folk att öppna ögonen om fatshaming, men att jag välkomnar dess hemskheter hos mig själv. Heja mig.

Kommentarer

Några fina ord :P:

Namn:
Kom inte ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Åsikt:

Trackback
RSS 2.0