Usch! Jag känner att jag i en spiral neråt. Mår verkligen skit och nu hade man mest önskat att någon kunde avlasta mig min dotter och pojkvän ett par dagar så jag får skrika, slå och skada mig själv. Spy, gråta och skära mig tills jag svimmar. Utan anledning? Varför i helvete måste det fortfarande vara så, att jag bara känner mig hel och som mig själv när jag plågar min kropp? Små panikattacker kommer varje dag. Jag har ont i bröstet. Borde kanske ta kontakt med en läkare för att få atarax utskrivet igen? Psykologer har jag haft min del av förr, det funkar inte.