I know it isn't dignified to run...


Kan inte rå för att jag hatar hur min kropp förändras. I mitt huvud MÅSTE en mage vara platt, min har en rejäl bulle nu. Mina bröst har växt från A/B kupa till D, dom gör ont och är i vägen. Rumpan och låren har också svullnat, känns som att hela kroppen håller på att förvandlas till en boll. Jag kan inte låta bli att fälla en och annan tår över det när jag sitter här ensam. Klart det är värt det, men det är ändå hemskt.

Kommentarer

Några fina ord :P:

Namn:
Kom inte ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Åsikt:

Trackback
RSS 2.0