Åh. Gud. Jag orkar ingenting. Jag sover och äter. Men illamåendet verkar snart vara över. Ingen verkar ha mått såhär dåligt, folk blir förvånade när jag säger att jag är trött. Jag är nog en av de få som är allergiska mot sin egen graviditet.

Tänkte först göra slut med min pojkvän och han verkade inte ha någonting emot det. Sedan kom jag på att jag älskar honom, och att jag bara inte kan ge upp allt om det skiter sig. Nu ska vi åka till hans föräldrar över helgen, där är jag alltid mer kär i honom. Jag hoppas jag kan lösa det här.

En god nyhet är att jag åt en hel påse ostbågar igår. Utan att tänka innan och utan att må dåligt över det efter. Jag tror jag är frisk. Och nu blev jag tårögd :)