Det var länge sedan jag kollade vad som borde hända med min kropp och mitt barn. Sitter och läser allt jag kan hitta nu om vecka 13/40.
Så fort jag läser att det sällan förekommer missfall nu får jag en lättnad i mig. Å andra sidan tappar jag andan och börjar lipa när jag inser att det fortfarande kan förekomma. Det kan fortfarande hända under hela tiden. Det kommer alltid kunna hända. I resten av mitt liv kommer det alltid finnas en chans att jag forlorar mitt barn.