Jag känner mig tom inuti migsjälv. Jag kom på varför. Jag saknar min pojkvän. Det var detta jag tyckte skulle bli bra, at ha långdistans och inte ses så ofta, så man inte tröttnar. Men nu är jag inte så säker på att det är så bra...

Min morgonvikt idag var 55.1 kg, det stod den efter jag tagit en kopp té, så jag har gått ner ett kg på två dagar. Jag borde glädjas men jag vet att det kan gå ännu snabbare.

Ska dessutom på födelsedagskalas idag. Jag vill så mycket INTE dit, tänk på all mat, tänk på alla som stirrar och tänker "tjockisen försöker banta, hon kommer aldrig lyckas".

Men någonting bra har detta fört med sig. Jag ser faktiskt kontuer av mina revben, något jag inte gjort på 1½ år! Så yääääy för mig ändå :P