I'm a wind up toy in an up-down world...

Jag vet inte vad som händer med mig, eller inte händer kanske...
Jag står stilla i tankar och skit. Jag har aldrig en bra dag men aldrig en dålig heller.
För mig är alla dagar likadana, jag har perioder jag mår bra i någon timme, sedan förunderligt deprimerad nästa. Jag kan ju inte påstå att detta är nytt för mig, större delen av tonåren har det nog varit så här. Och det är då jag undrar: är det så här det kommer se ut? Jag vet inte vad lycka är, jag förstår mig inte på begreppet "lyckligt liv". I min åsikt är det bara korkade människor som är lyckliga i längre perioder, bara för de inte kan tänka steget längre.
Jag vet hur det mesta fungerar och jag vet hur människor fungerar, jag grubblar hela tiden på onödigt djupa ämnen och tankar som har med hela mänsligheten att göra. men det har fått mig att förstå varför man reagerar på grejer som man gör osv...
det är vi grubblare som är olyckliga, för vi förstår mycket mer, vilket i sin tur gör att man inte ser någon mening. Tänk på det, om ni kan. Jag önskar att folk skulle vara mer villiga till att vidga sina vyer, att ha konsten att förstå en annan människa, sätta sig in i någon annans sits.
Nu framstår jag bara som en elak bitch. Men jag glädjs åt att folk jag tycker om är lyckliga. Men någon gång måste jag tänka på mig själv, mitt liv, min framtid. Men jag ser inget där, det har liksom ingen betydelse. Har nog aldrig haft heller om jag ska vara ärlig mot mig själv.

Fuck you kvällstankar :/

Kommentarer

Några fina ord :P:

Namn:
Kom inte ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Åsikt:

Trackback
RSS 2.0