Idag skulle jag legat på BB och välkomnat dig till världen. Jag skulle fått hålla om dig, se dig, kyssa dig. Idag skulle min enda dröm bli verklig. Idag är dagen jag skulle berättat om för alla jag känner med ett leende.
Jag har funderat i timmar. Du dog på min födelsedag. Vore det inte bara rätt om jag gjorde detsamma på den som skulle varit din? Jag fyller ingen funktion.

Jag vill skrika tills jag kvävs. Men min pojkvän är hemma och jag måste hålla min fasad av att jag är stark framme. Så jag skriver det istället.
AAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJHEEEELVETTEEESJÄÄÄÄVLAASKIIIITHEEEELVEEETEEEEEFAAAAAAAN!!!!!!

Jag drack 1.5 liter cola light för ca en timme sedan. Nu sitter jag och skakar i hela kroppen. Redan hunnit kissa 4 ggr. Rastlöshet går mig på nerverna! Väntar på att bli kissnödig en sista gång, sedan, då jävlar ska jag ut och gå en femtioåttatimmars kvällspromenad.

Jag vet inte. Men fan vad jag är taggad. Och så händer det ingenting. tar nog bort det här inlägget om en stund because it makes no sense what so ever. Blääää

Nu tänkte jag göra ett ÄS-inlägg.

Det där med powerwalk var ingen dålig idé. Jag har strosat runt i minst tre timmar om dagen den senaste veckan. Jag har mindre lust att hetsa vilket resulterat i att jag minskat mina kräkningar från 4-5 ggr till 1-2 ggr om dagen :D Jag har ingen lust att äta och förstöra alla timmar jag varit ute. Jag har lyckats gå ner i vikt. Jag borde inte vara glad, för snart blir allt jobbigt. Men vad fan! Jag älskar den här kicken!!!

Jag kan inte sluta gråta.
Jag är för tjock.
Jag hade kunnat gå med på att vara tjock vid den här tiden om allt gått som det skulle. En vecka kvar, sedan skulle jag fått hålla dig i mina armar.

Istället är jag bara tjock utan något innehåll.

Har en känsla som kan liknas med att vara inlåst i ett litet städförråd. Det luktar ajax (har precis grovrengjort hela hemmet), men det börjar bli lite svårt att andas. Det finns inget rum för att tänka. Som att hjärnan har skapat en atmosfär runtomkring sig, täppt igen alla hål så att ingenting kan komma ut. Mitt huvud är tungt och allt jag ser är en aning suddigt. Jag kunde inte bry mig mindre, för jag kan inte tänka.

Lika bra det. I förrgår drack jag för mycket vodka och svalde någon sömntablett för mycket. Jag skrev även ett avskedsbrev till mina nära och kära här. Sedan vaknade jag upp och var lite dåsig, annars okej. Sådär dåsig har jag varit sedan igår morse. Men det kommer gå över.
Jag undrar bara vart dethär ska leda.

Jag vill bara säga att ni är bäst. Min blogg är obefinligt liten men era ord betyder mer än någon annans eftersom ni förstår. Vi går igenom den här skiten ihop och det känns bra att man faktiskt inte är ensam.

Kan bero på att jag fortfarande har mina burn-tabletter i mig fortfarande. Men jag hoppade över att gå förbi Burger King på vägen hem. Jag har stått över mat helt och hållet idag. Kanske inte det bästa, men tänkte krympa ihop magsäcken lite så jag inte kan hetsa lika mycket imorgon.

Jag tänkte slå ett slag för motion, sedan kom jag på hur gott det är att röka. Det är ingen idé att träna som rökare, man vill ju se förbättringar och det händer inte ett skit när man går ut och blossar tre gånger i timmen.
Kanske kan börja med lite PW:s dock, det behöver man inte så värst stora lungor för. Kommer ihåg för tre år sedan. Jag var ute och gick tre timmar om dagen, vikten liksom försvann. Dock åt jag ingenting heller, och just nu överkonsumerar jag mat.

Vi får se, jag orkar inte stå stilla på samma vikt längre.

Jag är världens sämsta dotter. Jag är världens sämsta syster. Jag är världens sämsta flickvän. Jag är världens sämsta vän. Jag hade nog varit världens sämsta mamma också.

Min fysiska hälsa är snart nere på botten. Jag kan inte äta mycket innan det börjar svida överallt och blod kommer ut ur munnen. Min kropp är nog inte gjord för bulimi. Men jag måste ju! Jag FÅR inte sluta!

Förkyld, stukad fot och bakis.
Tänkte titta på Titanic och äta godis utan att kräkas, höra Leo skrika "I'm the king of the world!" och tänka hur mycket jag inte kan svara "samma här", sedan kräkas i alla fall.

Jag jobbade 13 h i sträck igår och sov 2 h inatt, sedan började jag 06.00 imorse och kom precis hem.
Nu ska jag sova och ikväll ska jag supa mig medvetslös. Jag orkar inte vara jag längre.