Blended thorns in this garden of mine...

Har en känsla som kan liknas med att vara inlåst i ett litet städförråd. Det luktar ajax (har precis grovrengjort hela hemmet), men det börjar bli lite svårt att andas. Det finns inget rum för att tänka. Som att hjärnan har skapat en atmosfär runtomkring sig, täppt igen alla hål så att ingenting kan komma ut. Mitt huvud är tungt och allt jag ser är en aning suddigt. Jag kunde inte bry mig mindre, för jag kan inte tänka.

Lika bra det. I förrgår drack jag för mycket vodka och svalde någon sömntablett för mycket. Jag skrev även ett avskedsbrev till mina nära och kära här. Sedan vaknade jag upp och var lite dåsig, annars okej. Sådär dåsig har jag varit sedan igår morse. Men det kommer gå över.
Jag undrar bara vart dethär ska leda.


Kommentarer
Postat av: Mimmi

Sv: Måste nog ta bort allt som har med mig att göra. Du verkar inte heller ha den störta livslusten, men än är vi kvar och det betyder att det finns något hopp nånstans i oss, även om vi inte ser det.

2010-09-14 @ 18:39:19
URL: http://ljusochsilver.blogg.se/
Postat av: Mimmi

Sv: Varför skulle man inte våga om allt ändå fullständigt hopplöst här, då kan det ju inte bli värre? Jag tror att om man är kvar här så har man något hopp, inte synligt kanske, men det finns där.

2010-09-15 @ 16:10:13
URL: http://ljusochsilver.blogg.se/

Några fina ord :P:

Namn:
Kom inte ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Åsikt:

Trackback
RSS 2.0